Ensamstående

Jag fick en enkät att fylla i och fastnade vid rutan "ensamstående med barn" och insåg att det är min nya titel. Ensamstående..

Förr stod vi tillsammans - jag och mina barns far, jag och min älskade. Nu står han med någon annan...

Jag står ensam... eller står förresten... snarare ligger och krälar, det är alldeles för svårt att ta sig upp och stå. När jag en liten stund hittar fotfäste faller jag lika snabbt igen. Ensamfallande... ensamkrälande...

En vacker dag kanske jag kan lära mig att bli ensamkrypande, ensamsittande och ensamhukande... Men stå...? Dit upp är det alldeles för långt.