Rosa ensambloggande

Jag är ingen rosa personlighet. Innan allt kraschade var jag brun eller grön, nu är jag grå eller svart. Urtvättad solkig och tragisk... blå...
Därför tvingar jag mig själv att välja den rosa mallen till min blogg till att börja med. Det går helt emot mina instinkter. Rosa känns inte jag, inte naturligt för fem öre. Å andra sidan är skilsmässa och depression inte naturligt heller. Den här trasiga, värdelösa människan som börjar gråta bara för att hon andas är inte jag.
Å tredje sidan... valde jag en grå eller svart mall efter hur jag mår så vore det ju egentligen inte jag heller. Den som en gång ska stå - det är någon annan.

Alltså tar jag den rosa. Rosa för döttrarnas skull - de gillar rosa och de gillar mig. Rosa för det obekymrade barn jag en gång var. Rosa för att göra något annorlunda...